torsdag 26 augusti 2010

30 000 jobb bort? Rödgröna hotet mot försvarsindustrin

För att svensk försvarsindustri ska ha en chans i internationell konkurrens måste staten ställa upp med matchande finansiering vid exportaffärer. Detta hotas vid en rödgrön valseger eftersom Socialdemokraterna valt att ge efter för sina tilltänkta koalitionspartners krav.

(Publicerad: i Svenska Dagbladet den 26 augusti 2010.)

Sverige drev under kalla kriget neutralitetspolitik. Ett viktigt inslag i den var en betydande inhemsk produktion av högteknologisk försvarsmateriel, till exempel flygplan. Det neutralitetspolitiska motivet för statligt stöd är nu borta. Svenska försvaret ska köpa den för soldaternas säkerhet och ålagda militära uppgifter mest lämpade materielen. Säkerhetspolitik och industripolitik ska inte blandas samman som på Socialdemokraternas tid.

Men nu håller Socialdemokraterna på att hoppa från en galen tunna till en annan. Svenskt statligt stöd till försvarsindustrin bör nämligen inte helt dras tillbaka eftersom andra exportländer inte accepterar fri konkurrens vid internationella upphandlingar. Regeringar stödjer sina företags försvarsmaterielexport bland annat med exportkrediter och kreditgarantier.

För att svensk försvarsindustri skall ha en chans i internationell konkurrens måste därför svenska staten ställa upp med matchande finansiering vid exportaffärer. Det sker också sedan lång tid tillbaka. Vid en rödgrön valseger hotas allt finansieringsstöd vid export.

De rödgröna vill direkt minska försvarsanslagen kraftigt och med två miljarder kronor. Allvarligare ändå, V och MP kräver i sina policydokument stopp för allt statligt stöd till export av försvarsmateriel. MP framförde i en motion den gångna mandatperioden sålunda kravet att "Den svenska exportstödjande verksamheten måste därför avskaffas" (motion 2006/07:U9). Vänsterpartiets utrikespolitiska talesman, Hans Linde, krävde häromåret att regeringen tar initiativ för att "Sverige i framtiden inte ska utfärda exportkrediter för handel med militär materiel" (skriftlig fråga 2007/08:704). Socialdemokraterna förstod på den tiden att neutralitetspolitiken krävde stor pragmatism i frågor om försvarsindustrin. Nu verkar det inte längre gälla.

I det gemensamma rödgröna dokumentet om försvars- och säkerhetspolitiken som publicerades i vintras - En rättvis värld är möjlig - har Socialdemokraterna valt att ge efter för sina tilltänkta koalitionspartners krav. I dokumentet håller de rödgröna partierna öppet för att V:s och MP:s exportfientliga politik ska få bli verklighet och frågan om export av försvarsmateriel har luddats till: "En rödgrön regering avser därför att tillsätta en ny krigsmaterielutredning efter valet 2010 vars syfte ska vara att arbeta fram en ny lagstiftning som kan presenteras för riksdagen under mandatperioden." Ingenting i dessa formuleringar - som blir styrande för en ny regering, tvivla inte om det! - tyder på att MP och V skulle ha tvingats överge sina ståndpunkter att exportfrämjande genom statliga krediter och kreditgarantier på försvarsindustrins område ska stoppas.

Den rödgröna politiken skulle få dramatiska konsekvenser för sysselsättning och inkomster för de orter och företag som berörs. Ett exempel där exportfinansiering har varit en nödvändig framgångsfaktor för Saabs försäljning av ett luftburet radarsystem till Pakistan. Det var statliga Svensk Exportkredit AB:s (SEK) största enskilda affär 2006. All export av Gripen förutsätter statligt exportstöd. SEK delfinansierade också Sydafrikas köp av Gripenplan.

För att ha en chans att få Brasiliens uppdrag att leverera det landets nya stridsflygplan har den svenska offerten matchat erbjudna finansieringslösningar från andra länder.

Mer än hälften av den svenska exporten av dessa varor - 53 procent - gick till andra EU-länder samt Norge och Schweiz. 27 procent av exporten gick till etablerade samarbetsländer utanför EU, som Australien, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea, Singapore, Sydafrika och USA.

I Sverige arbetar idag omkring 30000 personer i försvarsindustrin. Produktionen sker på ett 50-tal orter i Sverige, bland annat i Linköping, Karlskoga, Stockholm, Göteborg, Örnsköldsvik, Karlskrona och Arboga. Det blir många arbetstillfällen som försvinner om de rödgröna kommer till makten och genomför sina ställningstaganden för att strypa Sveriges export av försvarsmateriel.

De som arbetar i de berörda företagen eller bor på de närmast berörda orterna måste naturligtvis noga fundera på hur de bör rösta i riksdagsvalet. Men även vi andra som utifrån ett nationellt perspektiv vill behålla en försvarsindustri.

CARL B HAMILTON,
Ordförande i riksdagens näringsutskott (FP)

4 kommentarer:

Johan sa...

Strunta i jobben, det handlar väl mer om att dessa arbetare tillverkar produkter som dödar människor... Jag vill inte ha på samvetet att jag indirekt vart med att subventionera detta med skattepengar.

//JOhan

Anonym sa...

Till hur stor del är denna industri överhuvudtaget svensk? Hägglunds ägs av brittiska BAe, Kockums av tyska Thyssen-Krupp osv.

Anna Ek sa...

Du vill väl liksom dina partikamrater stoppa exporten av försvarsmateriel till diktaturer får jag hoppas?

Anonym sa...

Konstaterar att jag ännu inte fått något gensvar, varken via mail eller denna hemsida, men jag prövar igen...

Vore verkligen kul att få din minnesbild av nedanstående inlägg.

http://schlaug.blogspot.com/2010/08/lekstuga-for-politiska-passioner.html

Det här låter som något som BS måste minnas fel, man gaddar väl inte ihop sig i förväg med journalister för att sedan få sin intervju inspelad?