Minskade ränteavdrag sänker räntan och ger fler jobb

(Svenska Dagbladet den 23 oktober 2012)

Ingress:
När Riksbanken ligger kvar med en högre ränta kyler det av hushåll och bostadspriser, men dessvärre också företag och sysselsättning. Det bästa sättet att enbart strama åt hushållens upplåning är genom minskade ränteavdrag. De organiserade villaägarna och andra som skriker mot minskade avdrag tycks inte begripa att ett högre ränteläge slår mot precis samma personer som de säger sig värna.

****************************
Bör riksbanksräntan sänkas? Ja!, säger många och hänvisar till den redan låga inflationstakten, den svagare konjunkturen med ett växande antal varsel. Nej!, säger riksbankschefen Stefan Ingves (SvD Brännpunkt 18/10). Riksbanken kan inte sänka räntan om inte andra beslutsfattare i ekonomin först vidtar åtgärder som bromsar hushållens skuldsättning, säkrar den finansiella stabiliteten och hindrar en förödande finanskrasch i Sverige: ”Hög skuldsättning kan inte ignoreras. …Ju mindre som görs på annat håll för att minska riskerna med hög skuldsättning, desto mer faller på [ränte-]penningpolitiken” skriver Stefan Ingves.

När riksbanken ligger kvar med en högre ränta kyler det naturligtvis av hushåll och bostadspriser, men dessvärre också företag och sysselsättning. (Riksbanken kan inte differentiera mellan olika låntagare.)

Vad kan då vi andra göra för att hjälpa riksbanken att sänka räntan? Det införda utlåningstaket på 85 procent slår särskilt mot dem som köper sin första bostad. Det är en olycklig effekt, naturligtvis. Ett amorteringstvång på bostadslån är inte heller bra eftersom det kan leda till att de med sämst ekonomi – till exempel de som blir arbetslösa eller sjuka – tvingas ta upp dyrare lån för att amortera ned sina billigare bostadslån.

Det bästa sättet att enbart strama åt hushållens upplåning är genom minskade ränteavdrag i skattesystemet. Att minska avdragen har den eftersträvade effekten att kyla av enbart hushållsupplåningen och därmed möjliggöra för riksbanken att släppa fram en lägre ränta som gynnar hela ekonomin: som stimulerar företagen, investeringarna och håller uppe efterfrågan på arbetskraft.

De organiserade villaägarna och andra som skriker mot minskade avdrag tycks inte begripa att ett högre ränteläge slår mot precis samma personer som de säger sig värna, men samtidigt dessutom mot hela svenska ekonomin, i vilken villaägarna har att leva.

Om boräntan är 5 procent, och skatten på inkomst av kapital sänks från dagens 30 till 25 procent, och därmed ränteavdragen med lika mycket, motsvarar det en räntehöjning med cirka 0,25 procent. Om regeringen idag lade fram ett förslag om en sådan minskning av ränteavdragen och riksbanken som resultat sänkte med, säg, 0,5–0,75 procent tjänar hushållen alltså rejält på omläggningen, liksom – naturligtvis – företagen, fackföreningarna och a-kassorna. Arbetslinjen värnas.

Det är just nu – vid dagens redan extremt låga räntor – som det är bäst och billigast för alla, men särskilt de högbelånade, att genomföra denna skatteförändring.

Är man ändå inte nöjd med denna åtgärd, som främst verkar mot högräntelånen, kan riksdagen samtidigt höja barnbidragen eller sänka inkomstskatten. Dessa åtgärder subventionerar inte låntagande, märk väl.

Sänkt skatt på kapital har även en viktig näringspolitisk betydelse. Idag har OECD-länderna i genomsnitt en skatt på kapitalinkomst om cirka 17 procent, att jämföras med Sveriges nästan dubbla, 30 procent. Detta missgynnar svenskt ägande, innovationer och entreprenörskap. Om man sänker skatten får svenska företag tillgång till mer riskkapital från svenska aktiesparare utan krångliga riskkapitalavdrag eller statsbidrag. Företagen blir mindre låneberoende, de kan öka sin soliditet och de står starkare i framtida kristider.

Placerare som investerar hemmavid, där de känner risker och förutsättningar bättre än utländska placerare, är dessutom erfarenhetsmässigt mer långsiktiga i sina placeringar, och kräver något lägre avkastning. Detta gynnar alla i Sverige.

Och låt oss annonsera denna skattesänkning redan nu till årsskiftet 2012/13! Det skulle nämligen i ett slag underlätta för riksbanken att redan nu sänka räntan, och för regeringen att hävda arbetslinjen.