Pröva argumenten för överskottsmålet efter valet! Apropå Finanspolitiska rådets rapport idag.

Risken för "valfrossa" talar starkt emot att överskottsmålet överges eller omprövas 15 månader före ett val. Tvångströjan behövs, inte minst i valtider.

Däremot bör både överskottsmålet och ett skuldmål förutsättningslöst prövas under nästa mandatperiod.

En ekonomisk tvångströja på varje svensk regerings finanspolitik kommer dock att behövas så länge det svenska valsystemet regelmässigt medför minoritetsregeringar. Ett strikt proportionellt valsystem kräver en opropotionerligt stark finansmakt för regeringen. Men tvångströjan behöver sys om.

Budgetregelverket har flera delar. De ursprungliga motiven för just överskottsmålet var (1) att komma tillbaka till hållbara offentliga finanser, (2) att ta höjd för konjunktursvängningarna genom en skuldnivå som tillåter fullt genomslag för Sveriges starka "automatiska stabilisatorer" - som beror på att vi har en stor offentlig sektor med generösa transfereringssystem - och (3) att parera den ogynnsamma förändringen i befolkningen med en allt mindre andel arbetande.

Relevansen idag för dessa tre skäl bör skärskådas i en lugnare politisk miljö efter valet. De offentliga finanserna är idag stabila, och skulden är idag tillräcklig låg för att de automatiska stabilisatorerna ska kunna slå igenom fullt ut. Befolkningsargumentet bör analyseras tillsammans med utredningarna om de framtida pensionerna, incitamenten för ett förlängt arbetsliv, konflikten mellan generationer om vem som ska spara åt vem, och inte minst om sparandet ska ske i privat eller offentlig (obligatorisk statlig) regi.

En hel del vatten har flutit under broarna sen överskottsmålet formulerades och det är sannolikt att det bör omformuleras.

Finanspolitiska rådet har idag kommit med sin årliga rapport som utvärderar regeringens finanspolitik. Den övergripande slutsatsen är att finanspolitiken har varit framgångsrik, välavvägd och att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara.

Samtidigt lyfter Rådet fram att överskottsmålet inte nås över prognosperioden i höstbudgeten, och att regeringen därför bör presentera en plan för hur målet ska kunna nås på sikt. Det kan ske efter valet i den ovan beskrivna prövningen. Rådet självt duckar frågan om överskottsmålet bör ändras, men betonar att sådana ändringar i det finanspolitiska ramverket behöver föregås av noggrann analys.